Medelhavet andra gången ”loggbok 20”

image_pdfimage_print

 

Återigen nere på Shanty. Det känns skönt även om jag för tillfället är ensam här och Shanty fortfarande står på land. Det sistnämnda skall rådas bot på redan på måndag då det är planerat för sjösättning. Inger skall komma ner någon gång efter den 23 maj. Tills dess har hon andra saker att göra hemma.Vad har vi då gjort när vi var i Sverige? Det viktigaste var den förhandling som Inger hade med sitt arbete på HD/NST. Det slutade med att efter drygt 40 år hos samma arbetsgivare fick Inger entledigande. Ett avtal som förhoppningsvis gynnar båda parterna gör att Inger nu de närmaste åren har möjlighet att segla med. Därutöver har vi träffat barn och barnbarn.

Vi hade till och med besök av barnbarnen från Milano som 9 och 6 år gamla fick göra sin första ensamma flygtur. Lite spända var dom nog men allt hade gått bra. Det gjorde även återfärden till Milano. Lotten och Alessandro var i Indien och behövde barnpassning. Ett besök i Småland hann vi också med. Patriks Susanne fyllde jämnt och det var hela släkten som bjöds in. God mat serverades och därefter vidtog fotbollsspel på en något ojämn gräsmatta. Spelet höll på att ta knäcken på farfar/morfar Staffan även om han fick mycket god hjälp av italienarna som var hans lagkamrater.

De svenska kusinerna Josefin och Alice fick bland annat varsin kjol med vidhängande ”mynt” så att de skall kunna lära sig magdans. Det är ju inget för killarna. Staten skall ha sitt så det var bara att deklarera medan vi var hemma. Sedan var det ju den sociala biten i Ängelholm. Jag besökte dels min gamla firma Entech där humöret var ganska uppåt. God orderstock ger mycket att göra och förhoppningsvis lite överskott för framtiden också.

I mitt andra ”hem”, hamnen, har det hänt mycket. Banverket har börjat att bygga västkustbanan genom Skälderviken. Ett kontroversiellt bygge, som vi dock i hamnen efter förhandlingarna med kommun och Banverket har accepterat. Nu är det upp och ner, men jag tror att när allt är färdigt så skall det bli riktigt fint i hamnen. Vidare så har båtintresset gjort att hamnen nu är fullbelagd trots att antalet kajmeter utökats.

Det sista jag gjorde innan jag tog flyget till Milano var att fullfölja mitt vaktpass i hamnen. Vi har ju fortfarande vår plats kvar. Det var som vanligt intressant att gå vakt med en person som jag visserligen sagt hej till, men inte lärt känna så väl. Våra vaktpass är inte bara för att vi skall slippa tillgrepp utan ger också en social gemenskap.

Att jag flög till Milano beror på att jag redan hade en biljett som var en returbiljett från förra turen till Milano. Vidare så är det alltid trevligt att komma ner där och hälsa på familjen även om de stora pågarna varit hemma i Sverige. Eftersom det alltid finns något att göra så fick det denna gång bli slipning och lackning av trädgårdsmöblerna.

Flög sedan efter några dagar till Istanbul och därifrån till Antalya. I Antalya hade jag beställt en taxi via marinan. Det blir ca 20 % billigare än att ta en från flygplatsen. Efter lite kontaktproblem hittade chauffören och jag varandra och ca halv nio på kvällen, när det redan var mörkt, kunde jag klättra ombord på Shanty. Nyckeln hade man i marinan. Det luktade fräscht och gott. Inget unket mögel eller liknande. Inga kackerlackor mötte mig och hittills har jag inte sett eller hört någon. Det är väl inte roligt för dem att bo ensamma. Kanske var de borta redan innan vi for.

Shanty på land innan bottenmålningen

Väl ombord vidtog ”vårutrustningen”. Botten ströks med två lager bottenfärg. Denna gång skall vi se om det inte hjälper mot beväxningen. Jag monterade först de vanliga sex offeranoderna på kölen. Men efter att ha läst i en nyanskaffad bok så demonterade jag fyra stycken. Man kan montera för mycket anoder och då resulterar det i att bottenfärgen kan släppa. Det är just vad den gjort på Shanty de senaste åren. I vilket fall som helst så skyddar anoderna endast järnkölen och den lär klara sig vår livslängd utan nämnvärd viktminskning.

 

Livet i Kemer marina verkar flyta på bra. Några av våra vänner från vintern var kvar. En del skulle ha gått men hade av olika orsaker blivit försenade. Det som inträffade var att en eskadersegling, som kallas EMYR ( East Mediterranean Yacht Rally) landade här med drygt 50 båtar. Det blev att flytta ihop befintliga båtar så att de nyanlända kunde beredas plats. De flesta hade stor flaggning vilket gav hamnen en festlig inramning. Massor av aktiviteter ägde också rum för gästerna. Rallyt fortsätter sedan vidare österut med stopp förutom i några turkiska hamnar även på Cypern, i Syrien, Israel och Egypten. Först framemot midsommar är rallyt avslutat. Det blir många middagar med kavaj och slips samt många tal mm. Deltagarna är nästan uteslutande äldre eller medelålders par som på det här sättet får se många platser och länder som man normalt inte seglar till.

Alla båtarna i EMYR rallyt låg i hamnen och gav en festlig stämning

Alla deltagarna fick en kruka med kryddörter

Kemer har nu i tidig maj full sommar med alla solstolarna utsatta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *