Hemfärd

Äntligen fick Dagny bli av med sin halskrage. Vi var hos veterinären måndag den 5 februari och han kunde konstatera att ögat nu var läkt med kanske ett litet ärr kvar. Så av med kragen och mycket glada gick vi hem.

Det betyder att nu kunde vi planera för hemfärd. Uppe i Europa verkade det vara ganska kyligt, så vi väntade någon vecka till innan vi stack norrut. Här på Eden har vi i vilket fall som helst trivts mycket fint. Vi börjar känna Peniscola och som vi sagt tidigare så är campingen utmärkt. Det enda som känts lite konstigt var att stå på samma ställe i flera månader.

Vädret har varit toppen vissa dagar och ganska regnigt några andra dagar. Den sista tiden har varit svalare och framför allt på natten. Vi har dock ett elsystem som funkar kanon, så vi har inte behövt frysa i bilen.

Under tiden vi stod här var det karneval. Vi såg inte mer än när skolbarnen utklädda gick till fotbollsplanen. Alla var mycket uppspelta och vackert utsmyckade.

Nåväl efter 60 dagar på campingen beslöt vi att sticka iväg. Vädret såg bra ut hela vägen hem, men vi var beredda att stanna upp någonstans om det skulle bli vinterväglag. Ett annat svenskt par som stod här beslöt samma sak. Dom hade stått ännu längre än vi och började också känna att det var lite enahanda.

Det finns dom som står här länge. Detta par från Eindhoven i Holland står här tio månader om året. Besöker bara Holland under augusti och september vad deras grannar berättade.

Det kändes lite konstigt att på morgonen den 13 februari hämta vårt morgonbröd och betala för oss i samband med morgonpromenaden med Dagny. Kommer att sakna alla goda människor, som har brytt sig om Dagny och hennes problem. Särskilt två damer med varsin vinthund som nästan alltid mött oss på morgonpromenaden och som varje gång klappat och gosat med Dagny medan deras egna hundar stått bredvid och tittat på fast dom var lösa och kunde springa iväg.

Den här nästan tama duvan önskade oss lycka till på färden. Den står på bryggan genom naturreservatet där vi brukar mata ankorna och fiskarna!

Sedan efter frukost sa vi adjö till våra goda holländska grannar, som tyckte att vi gott kunde stanna någon eller några månader till. Efter det for vi till Mercadona och provianterade och sedan till en mack för att tanka diesel och gasol.

Redan före Barcelona var det snö på bergen och också längs vägen! Inger tog bilden från bilen.

Vi hade pratat med Kenth och Marianne som for samtidigt om att vi kunde ses i Jonquera vid den franska gränsen. Där kunde man stå gratis på ett varuhus parkering och det var en sådan gränshandelsplats dit fransmän for för att köpa sprit och vin mm. Fick koordinaterna och kom dit på eftermiddagen samt gick in i varuhuset. Jösses vad mycket det fanns. Massor av charkuterivaror som olika korvar och köttstycken av alla slag. Där fanns hur mycket sprit som helst. Så en butelj på 4,5 liter Absolut Vodka var det inga problem att hitta fast det köpte vi inte.

Innan vi la oss kollade vi in några unga ”damer” som hängde runt en bit bort. Det kom lastbilar som plockade upp dem och körde bort. Efter en halvtimme var de tillbaka och väntade på nästa bil. Våra vänner kallade dem apelsinflickor för man ser dem ofta i apelsinodlingar där de sitter på en stol och väntar.

Sov ganska gott även om trafiken hördes. Man hade låst grindarna till parkeringen så vi stod säkert. Vi hade bröd med oss så efter frukosten drog vi iväg. Ursprungligen hade vi tänkt oss till ostronfarmen där vi var förra gången men läste i NST att man just fått in ostron från Frankrike, som inte var bra. Kändes som ett tecken så vi körde bara upp på betalvägen norrut.

Vi är med i något, som heter France Passion. Där hittade jag ett ställe, som fått goda vitsord. Det låg inte långt från Beaune och dit for vi. När vi kom fram till huset där en vinbonde skulle bo var det ingen hemma, men det fanns ett antal platser. Vi parkerade och kopplade in oss på befintlig el. Snart kom en holländsk bil och parkerade också. På kvällen gick jag och knackade på men det var ingen som öppnade så vi kojade in. Natten bjöd på en hel del regn, men på morgonen var det bara vatten kvar i pölar. Åt frukost och körde iväg efter det att jag ännu en gång knackat på. Precis när vi körde tyckte vi att det kom ut en man, men vi vände inte utan ringde och tackade för oss.

Det blev en lång dags körning mot och genom Luxemburg, där det var en del snö vid sidan av vägen och regn till och från. Körde försiktigt och kom fram till dagens mål som var Köln. Där finns en utmärkt ställplats vid Rhen där vi stått tidigare. Betalade och kopplade in oss på el eftersom det var ganska kallt. På kvällen var det några glada ungdomar som gick runt och drog ur alla elsladdar. Dom blev dock snabbt straffade för det började ösregna. Själv gick jag ut och kopplade in oss igen innan vi somnade.

Vy från Köln fotograferad av Inger på väg till ställplatsen som ligger vid Rhen.

På morgonen tömde vi och fortsatte färden. Förutom en ganska lång och tidsödande kö utanför Bremen gick färden mycket bra och på eftermiddagen hamnade vi i Burg auf Fehmarn. Gick ut på kvällen för att äta en schnitzel Jäger Art. Beställde också vitlöksbröd till förrätt och varsin stor Weissbier.

Så sista dagen blev det lite proviantering hos Calles och sedan färja till Rödby och bron över sundet. Vi kom hem vid fyratiden och kunde packa ur en hel del innan vi parkerade. Det blev cirka 260 mil på fem dagar och allt gick mycket fint. Vi kostade ju på oss betalvägar i Frankrike, men när man vill fram snabbt och vill undvika småvägar är det mycket bra. Väglaget var med oss hela tiden.

Väl hemma och ute i vår skog fann vi att vintern verkligen var här. Sedan bilden togs har det varit rejält kallt!!

Nu står vår bil inne och väntar på nya färder och vi är ganska så nöjda med att vara hemma.

2 comments on Hemfärd

  1. Det var skönt att det gått bra med Dagny! Ni verkar haft en bra resa hem också. Så vart går planerna härnäst? Det är ju snart vår! 🙂

  2. Hej nu har jag läst vad ni haft för er på vägen hem.
    Det är alltid roligt att höra vad som händer på resorna.
    Själv har jag fastnat i Grekland, men väntar att få en lägenhet i Trelleborg.
    Det tar ca 2-3 år, men bara jag mår bra så kan jag stanna här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *