Nu är vi framme vid vår första anhalt La Colina!

image_pdfimage_print

Det blev två dagar i Avignon. Vi var trötta efter första dagens tur och särskilt som några grannar från Sverige berättat om hur besvikna de var efter att ha besökt själva påvepalatset. Nästan bara tomma rum och till en hög inträdesavgift. Man fick ju heller inte ta med sig en hund in så vi hade behövt en extra dag med Dagny i bilen. Vi fick även tips om en bra camping utanför Barcelona, som vi tänkte besöka.

Under sista dagen hade vi också kontakt med våra vänner från Göteborg, som hade bokat en camping La Colina nära Benidorm, men som inte kunde utnyttja detta. Vi hade erbjudit oss att ta över deras bokning och efter ett telefonsamtal med campingen blev det klart att vi kan komma dit omkring den 1/11 för att stanna den tid vi vill.

Avfärd mot en camping i Saint Marie de la Mer. Det blev en snabb transport med mycket gles trafik. Vi for först längs Rhone och vek sedan av in i La Camarque. Det är ett område som är mycket plant med viss beväxning i form av buskar. Huvudsakligen känt för sina vilda vita hästar. Vi såg många vita hästar, men hur vilda de var är svårt att säga. De flesta verkade inhysta på gårdar som erbjöd ”Promenad Cheval”.

Framme vid campingen var det stängt för lunch. Vi hade dock nära campingen sett en ställplats som verkade mycket tilltalande. Återvände några hundratal meter och körde in där. Man skulle betala 10 euro för övernattning och platsen var en del av en stor parkeringsplats för badande på stränderna. Den verkade nyanlagd och var mycket välordnad med avgränsade platser för varje husbil.

Vädret var toppen så vi tillbringade eftermiddagen på stranden med bad i havet. Ganska kallt men vad gör väl det!

Dagen därpå var vädret inte lika inbjudande. Mulet men inget regn. Vi körde iväg med siktet inställt på en camping i Agde. Lite trafik och ganska så tråkigt landskap med enorma vinfält. Framme möttes vi av en camping, som skulle stänga på söndagen (Det var fredag nu). För 13 euro fick vi en fin plats med gratis wifi.

Eftersom vi inte tyckte att det fanns så mycket att göra där så for vi vidare på lördagen. Nu var det ytterligare en camping i en annat S:te Marie de la Mer. Den här gången låg staden nära Perpignan. Campingen ligger i direkt anslutning till stranden. Den skall stänga den 31 okt och kostar 14 euro dock utan wifi. Det blåste kraftigt så vi gick ner till stranden och tittade ut över havet. Gick sedan en lång runda innan kvällen avslutades med lax med teryakisås och potatis.

En rugbyspelare som pryder campingen nära Perpignan.

Nästa dag var det söndag och vi hade tänkt oss en tur till Barcelona. Men eftersom vädret var lugnt och halvsoligt beslöt vi att stanna ytterligare en dag. Tillbringade några timmar på stranden. Vågorna var fortfarande mäktiga så vi vågade faktiskt inte bada mer än våra ben. Dagny däremot hade jättekul med en boll, som hon lekte med flera timmar.

Så blev det avfärd mot Barcelona. Det var tisdag och vi hade programmerat in camping Barcelona, vilken ligger i Mataro som i sig ligger ca två mil norr om Barcelona. Det är enligt den info vi har fått en mycket välorganiserad camping med gratis matarbuss till stranden och stadens centrum. Vidare skall man kunna åka till Barcelona med en gratis buss över dagen. Det passar oss utmärkt.

Vi ville besöka något varuhus innan vi lämnade Frankrike, men på något sätt åkte vi värdshus förbi och helt plötsligt var vi vid gränsen. Dessförinnan hade vi tagit en liten tur över Pyreneernas avslut vid Medelhavet. Vackert och lite kurvigt, men inte alls besvärligt. Betalvägen går över dalarna på höga broar vid sidan av vår väg.

Vi tankade till ungefär samma pris som i Frankrike och körde genom ett nytt landskap utan dessa väldiga vinfält, som avslutade vår Frankrikeresa. Efter snabb shopping på ett Carrefour varuhus kom vi till campingen och fick en fin skuggig plats. Mycket välordnat och det var första gången någon frågade efter våra pass.

Grannarna till oss kom från Slagelse i Danmark och hade varit här en vecka. Bytte några ord med dem och såg också en norsk husbil, men annars var det nästan bara fransmän, holländare och tyskar.

Efter en natt med lite regn så åt vi vår frukost ute och tog sedan matarbussen till stranden. Några timmar med höga vågor där Inger träffades av en rejäl våg som drog omkull henne. Hon blev skärrad och slog sig i knäna, men gudskelov inte allvarligt. Själv fick även jag en kraftig våg som slog omkull mig. Vi avslutade efter några timmar med en lunch bestående av öl och svärdfisk. Gott! Matarbussen tog oss sedan hem genom staden så vi fick en glimt av den också.

Nästa dag beslöt vi att åka till Barcelona. En gratis buss tog oss in till centrala Barcelona med start 11.00. Vi hade cirka 6 timmar på oss att ”göra stan”. Det började med att vi såg väldigt många människor iklädda gula tröjor med SOS tryckta på dem. Efter ett tag dök det upp poliser i bilar och på motorcyklar och ett demonstrationståg började marschera. Det blev en mycket stor uppslutning så vi var naturligtvis tvungna att ta reda på vad det var som gällde.

Vi traskar runt i Barcelona och ser många härliga trånga gränder.

Det visade sig att man protesterade mot nedskärningar i skolan och troligen på andra områden. Främst var det ”education” som gällde. Folk blev glada när vi frågade och försökte så gott dom kunde förklara för oss. Vi ville inte blanda oss i för mycket så vi tog sikte på den stora katedralen i staden.

Vi fortsatte sedan in i de trånga gränderna. Vi gick mot triumfbågen, men kunde inte låta bli att fångas av atmosfären så ända dit kom vi inte. Slog oss ner på en uteservering och hade turen att som grannar ha tre engelsmän, som jobbade och bodde där. Dom hjälpte oss med menyn, som bara var på spanska.

Som förrätt fick vi bröd med sallad och serranoskinka. Till det beställde vi varsin öl. Sedan kom en vitlöksdoftande gryta med kyckling och potatis. Till slut varsin kaffe. Det hela gick på 23 euro och då ingick ett tillägg på 4 euro för att vi satt ute på trottoarserveringen. Mycket gott var det och mätta blev vi!

Efter det strövade vi fortsatt runt i gränderna, kom ut på huvudgatan där demonstrationen pågick. Tyvärr med lite inslag av smällare och färgkastning på polispiketer och banker. Vi var i alla fall försiktiga och höll oss på vår kant för att inte dras in i något. Men på det hela taget var det en värdig protest.

Sedan vid 18 kom bussen och hämtade oss ut till campingen. Dagny var med hela tiden och skötte sig fint även om det kanske inte var hennes favoritdag.

Dagen därpå skulle vi vidare. Tomtom beordrades att ta oss kortaste vägen och undvika motorvägar. Det innebar rakt genom Barcelona. Trafiken var tät och Inger våndades i sätet bredvid föraren. Jag tror det är den värsta positionen eftersom jag som förare har all kontroll.

Sedan ut på större vägar och upp genom bergen tvärtemot hur vi trodde vi skulle köra. Det var dock ganska vackert och vi fick återigen se vinfält och många och stora dessutom. Vinrankorna är här betydligt kortare än vad vi sett tidigare.

Dagen avslutades vid en camping i Cambril söder om Tarragona. MEN den var stängd!! Jag hade programmerat in fel camping! Tidigare på dagen hade vi köpt vägkartor över Spanien och detta gillade tydligen inte Tomtom. Han hade under dagen blivit allt mer tystlåten och när vi nu stannade för att kolla upp hur vi skulle vidare så dog han fullständigt. Han är fortfarande död och nu gäller kartor tills vi får en ny navigator!

Den andra campingen var inte så långt borta och vi letade oss dit och fick en fin plats. Där ligger många, som tydligen är långliggare! Det är huvudsakligen holländare och engelsmän med inslag av några tyskar och belgare. Man ligger månadsvis och vi förstår dem nog. Det är varmt och skönt, platserna är stora och hygienutrymmena fina. Kanske kan det vara en plats för oss nästa år!

Vi beslöt att stanna ytterligare en dag och tillbringade den på stranden, badade och solade och hade det skönt. Vid lunchtid gick vi hem och parkerade Dagny och tog sedan en promenad längs stranden samt åt en god lunch på en liten restaurang. Vi åt bland annat vit sparris som smälte i munnen och torsk som starkt påminde om ”vår” drösade torsk, Helt underbar!! Sedan fortsatte vi in i staden som dock var ganska folktom så här på eftermiddagen. Avslutade med en mycket god sangria innan vi gick hem för att läsa, duscha och ha en fin kväll.

Så var det åter en dag ”on the road”. Den här gången blev det Les Cases d’Alcanar där vi hittade campingen Estanyet. En man hälsade oss välkomna och sprang före för att se till att vi säkert skulle komma rätt och inte köra på något. Han fullkomligt lyste av hjälpsamhet. Engelskan var det inte så mycket bevänt med, men vad gör det? Vi fick två timmar gratis wifi och sedan kunde vi köpa till ett dygn för € 1!

Platsen jättefin och hygienutrymmena var utmärkta. Helt nybyggt verkade det vara fast campingen i år firade 50 år. Vi förbeställde en pizza från deras kök och fick hämta den senare. Både Inger och jag skrattade när vi öppnade lådan. Pizzan var inte stor och såg mest ut som en stor ost. Mycket god var den dock och vi blev mätta.

Dagen därpå stannade vi kvar och tog först en lång promenad till staden. En öl på en liten servering blev det och sedan ”hem” för lunch. På eftermiddagen tog vi stolarna till stranden, läste och badade. Stranden bestod av ganska stora rundslipade stenar så vi passade på att bada våra sandaler för att dom kanske skulle lukta lite bättre!

Inspirerade av gårdagens pizza så beställde vi till kvällen en katalansk salladstallrik. Vi hade tänkt komplettera den med en omelett. När jag hämtad den så insåg jag att det behövs ingen omelett. Där fanns förutom en riklig sallad med oliver också skinka, korv och ost. Vi avnjöt den med en flaska rödvin.

Här skulle vi kunna stanna länge, men beslöt i alla fall att dra vidare. Nu hade vi siktat in oss på Cullera, som är en badort. Vi kom dit efter en rätt tråkig färd då vi passerade Valencia och jättestora odlingar av clementiner/apelsiner. Passade på att handla i en Aldibutik. Väl framme möttes vi av jättestora hotell som stod helt tomma. Campingen låg fint, men var tråkig. Vi tog en promenad till stranden som var jättefin, men vi har nog aldrig sett en så död stad. Hotell vid hotell alla mycket stora och stängda. Undrar vilka som semestrar där? Många lägenheter var också till salu eller för uthyrning.

Beslöt enhälligt att fara vidare och det gjorde vi nu med paddan som navigator. Har appen Igo Primo inladdad och den funkade bra även om den hade lite hyss med oss genom att ta en omväg för att vi skulle få se en annan död sommarstad.

Vi kom fram till Oliva efter endast en dryg timmes körning. Campingen Rio Mare välkomnade oss positivt. Återigen en camping vid havet där vi mycket väl skulle kunna stanna en längre tid. Återigen en lång promenad på stranden efter att ha ätit lunch på deras lilla restaurang. Ingen kulinarisk höjdpunkt men mätta blev vi. Här stannar vi i morgon också för sedan har vi ju La Colina som vi preliminärt bokat för november månad.

Vaknade till en ny dag med sol och värme. Vi gick efter frukosten ut för att se om vi kunde hitta en supermercado. Först söderut men det fanns bara hus som verkade tomma. Några spanjorer kom med en hund och dom berättade att det inte fanns något att hämta åt det hållet.

Återvände och gick åt andra hållet. Det blev en lång promenad, som förde oss till en ridanläggning där ett tjugotal ryttare tränade. Kanske skulle det bli tävling. En kvinna visade hur vi skulle går för att komma till stranden. Väl där så var det lätt att hitta hem! Efter lunch på restaurangen blev det en stund på stranden med bad innan vi gick hem och gjorde kväll.

Så var det dags att ta en sista tur med bilen innan vi kom till La Colina. Vi for upp i bergen och passerade en stad, som väl kunde jämföras med de på den franska rivieran. Efter lite svårigheter så hittade vi hotellet La Colina. En man stod utanför och pratade i sin telefon. Han sa hej så jag frågade om han var svensk. Jodå det var han och till och med den som jag pratat med om vår bokning på campingen.

Han körde före så vi kunde hitta dit. Väl framme möttes vi av en stor öppen camping med massor av husbilar och husvagnar. Många holländare, norrmän och svenskar fanns det där. Vi blev lite beklämda eftersom det såg väl organiserat ut, men tog bilen tillbaka för att handla på en supermercado.

Tillbaka så placerade vi oss på plats 66 som var den som våra vänner från Trier hade bokat. Efter ett tag kom Rikardo (killen som lotsade oss) tillbaka och vi beslöt att stanna i första hand 2 veckor för att se hur vi skulle trivas. Vi köpte wifi för 10 euro som ger oss tillgång under 30 dagar!

Här står vi på La Colina fram till jan 2014

Idag när jag skriver detta har vi varit ute på stan och känner oss mycket mer bekväma. Kanske blir det en längre vistelse här än de två veckor vi bestämt.

Det blir en längre vistelse! Vi har nu beslutat att stanna här till den 2 januari för att det finns nog mycket att göra här samtidigt som campingen är mycket välskött.

Vi kommer att berätta mer framöver!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *